.jpg)
Vad har egentligen hänt sedan #metoo och #teknisktfel? Inom it-branschen, inte särskilt mycket. Läs mitt debattinlägg på DI här.
Utdrag ur texten:
Hösten 2017 exploderade metoo runtom i världen och fick enorma effekter i många länder, inte minst i Sverige. Den 19 november 2017 släpptes #teknisktfel som ett av de första branschuppropen.
Till samordningsgruppen för #teknisktfel fick vi in över 400 vittnesmål och genom dem blev det tydligt att sexuella trakasserier, nedvärderande kommentarer och exkluderande bemötande är en vardag för alltför många kvinnor inom teknikbranschen.
Såhär på dagen tre år senare, vad har då förändrats?
För det första har metoo inneburit att skulden börjat förflyttas från offer till förövare vilket är fantastiskt. Generellt har metoo dessutom lett till en kunskapshöjning och ett medvetandegörande om vad sexuella trakasserier är. Och människor reagerar och agerar när saker och ting händer som inte är okej. Trots dessa framsteg kvarstår väldigt mycket arbete.
Förra året redovisade Diskrimineringsombudsmannen sin tillsyn av 150 arbetsgivare inom it-branschen. 119 företag, det vill säga cirka 80 procent, brast i sina riktlinjer och/eller rutiner vad gäller trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Endast 28 arbetsgivare hade godkänt på alla punkter.
Det är alltså det mest grundläggande som många bolag inte ens lever upp till. Samtidigt var det just det grundläggande som många företag lyfte i fråga om vilka åtgärder de tagit som ett resultat av metoo.
Problematiken är dock större än rutiner och riktlinjer. Frågan om sexuella trakasserier handlar i väldigt stor utsträckning om makt. Inte bara i fråga om vem som utsätter vem utan i fråga om offrets utsatthet gentemot sin förövare och i förlängningen gentemot företaget. Precis som i så många andra branscher och arenor i samhället, står de som blivit utsatta inför ett svårt ställningstagande – ska hen berätta, ta det vidare, anmäla?
Klicka här för att läsa hela texten på DI