.jpg)
Ett av Sveriges jämställdhetspolitiska delmål är ekonomisk jämställdhet. Målet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Trots att vi kommit långt vad gäller jämställdhet i stort i Sverige så har vi fortfarande en hel del kvar att göra, inte minst vad gäller att uppnå ekonomisk jämställdhet.
Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män och har därför också lägre pensioner än män. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror bland annat på att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Men det faktum att arbetsmarknaden fortsatt är mycket könssegregerad och att de sektorer som är kvinnodominerade, allra särskilt vård- och omsorgsyrken, värderas lägre lönemässigt jämfört med icke kvinnodominerade sektorer, har också en avgörande betydelse.
I rapporten ’Strukturella löneskillnader. En (o)fullständig bild av löneskillnader 2017’, jämförde Lönelotsarna kvinnodominerade yrken med andra yrken som inte är kvinnodominerade men likvärdiga, det vill säga yrken där kraven för att utföra arbetet är likvärdiga. Genom en väl beprövad metodik och den samlade erfarenheten bland Lönelotsarna, som arbetat med dessa frågor i 30 år, värderade och jämfördes alltså löner i olika men likvärdiga yrken på den svenska arbetsmarknaden.
Som exempel kan nämnas att psykologer och barnmorskor (kvinnodominerade yrken) tjänar i genomsnitt 9 700 kr mindre per månad än civilingenjörer (mansdominerade). Men allra sämst ställt är det för den största yrkesgruppen på arbetsmarknaden: undersköterskor i hemtjänst och äldreboende (kvinnodominerade), som tjänar hela 12 200 kr mindre per månad än installations- och serviceelektriker (mansdominerade). Skillnader återfinns både i privat och offentlig sektor.
Vad kan då göras åt den ojämställdhet som råder i fråga om löner? Ja en insats är att alla arbetsgivare enligt lag ska utföra årliga lönekartläggningar. Syftet är att identifiera och åtgärda oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män, både bland kvinnor och män i lika yrken men också i likvärdiga yrken. Men trots att det är lagstadgat i Diskrimineringslagen visar en undersökning från Unionen att endast 6 av 10 arbetsgivare utförde lönekartläggningar under 2017.
Varför är det så?
I mitt arbete kan jag se att många arbetsgivare tror att det ska vara väldigt krångligt och svårt att genomföra lönekartläggningen. När vi sedan är klara kan de se att det inte alls behöver vara det. Dessutom får de många viktiga insikter för att utveckla lönesättningen i en mer jämställd och icke-diskriminerande riktning i stort.
Här kommer därför några tips för att genomföra en genomtänkt och effektiv lönekartläggning:
1. Använd verktyget Analys Lönelots! Det är ett helt kostnadsfritt verktyg för att genomföra arbetsvärderingen och lönekartläggningen i. Dessutom är teknisk support också kostnadsfri. Vi på Lönelotsarna tillhandahåller verktyget som är ett licensfritt verktyg som du kan ladda ned från vår hemsida. Och ja, du läste rätt, kostnadsfritt!
2. Planera arbetet med tidsramar, förankring, kommunikation, roller och ansvar mm, så att alla som ska vara delaktiga vet vad de kan förvänta sig.
3. Genomför arbetet i nära samverkan med era fackliga samarbetspartners. Det borgar för en väl förankrad process med bra förutsättningar att också öka kunskapen och engagemanget för lönefrågan i stort.
4. Utbilda era chefer och HR i jämställd och icke-diskriminerande lönesättning. Genom att öka kunskapen om hur omedvetna fördomar kan påverka lönesättning kan ni undvika fallgroparna som kan leda till en diskriminerande lönesättning.
Jag har aldrig varit med om ett lönekartläggningsarbete inte lett till att ett flertal åtgärder har identifierats för att antingen justera individers lön eller för att implementera förbättringar i lönesättningen i stort. Lönekartläggningar är ett betydelsefullt, effektivt och ett viktigt medel för att uppnå jämställda löner!
