• Sara Jonasson Ginters

Biffen, bilen, bostaden, butiken och börsen

Ja så summerar WWF fem områden som vi som individer kan förändra för att bidra till ett mer hållbart klimat. Att åka bil mindre, äta mindre kött, leva mer energisnålt, att investera och spara mer klimatsmart, och att shoppa smartare och mindre. Det här är saker som de flesta av oss nog redan vet. Samtidigt ser vi hur klimatet förändras och får enorma konsekvenser för oss och miljön vi lever i. De senaste åren har vi följt nyhetsrapporteringarna om förödande bränder och översvämningar världen över och häromveckan kom FNs miljörapport. Den slår fast att klimatförändringarna sker rekordsnabbt och att det är vårt sätt att leva som orsakar uppvärmningen av jorden och de konsekvenser det leder till.


Lever du på ett hållbart sätt?


Hur du svarar på den frågan kan bero på om du är kvinna eller man. Precis som inom de flesta samhällsområden kan vi ta oss an hållbarhetsområdet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det finns ett antal olika studier och rapporter som visar på skillnader mellan könen i hur vi konsumerar, sparar, transporterar oss, fattar beslut och till och med väljer arbetsgivare.


Mäns privata transporter släpper till exempel ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter. Män äter också mer kött än kvinnor. Transporter och matproduktionen, där köttproduktionen är den största bidragande orsaken, står för 46% av de globala utsläppen av koldioxid. Män står därmed för en större mängd utsläpp av växthusgaser än kvinnor.


Några andra intressanta skillnader:

  • Kvinnor tycker i större utsträckning än män att hållbarhet är viktigt

  • Kvinnor påverkas av företags hållbarhetsarbete i valet av produkter och tjänster mer än män

  • Kvinnor tycker hållbarhet är viktigare än män i valet av arbetsplats

  • Bland unga tycker tjejer i större utsträckning än killar att det är viktigt att Sverige blir hållbart

Som individer kan vi alla bidra till en viktig och nödvändig förändring men konsekvenserna är uppenbara om hälften av befolkningen inte har ett lika stort intresse eller ser ett lika stort behov att ta det ansvaret.


Utöver det individuella ansvaret att leva mer hållbart, ligger ett stort ansvar hos politiken och bland organisationer. Där fattas ju beslut i fråga om att styra samhället, bygga hållbara organisationer och att tillverka och leverera produkter och tjänster på ett hållbart sätt. Och då är frågan, vilka är det som fattar dessa beslut?


Generellt sett – män.


Låt oss titta på några siffror:

  • Bland beslutsfattare i politiken har vi en relativt jämställd könsfördelning på riksdagsnivå med 46% kvinnor. Samtidigt har fem av åtta partier i riksdagen inte en jämn könsfördelning bland sina valda ledamöter

  • Bland alla chefspositioner i Sverige utgör kvinnor ca 32%

  • Bland börsnoterade bolag finns det 34% kvinnor på styrelsenivå och 25% på ledningsgruppsnivå

  • Bland företagsledare utgör kvinnor 18%

  • 1% av det investerade riskkapitalet går till kvinnor

En jämn fördelning av makt och inflytande.


Så lyder ett av de jämställdhetspolitiska målen och innebär att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande och att påverka samhället. Så hur åstadkommer vi det?


Det handlar om att kvinnor och män deltar i och kan påverka i de forum och arenor där beslut fattas och där makt och möjlighet till inflytande finns. Genom jämställd representation på besluts- och makthavarnivå tillkommer viktiga perspektiv och synsätt som berikar diskussioner och beslut. Men där är vi inte idag.


Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att hållbarhetsfrågor, mångfald, jämställdhet, inkludering, kommunikation, stödfunktioner och HR är ’mjuka’ frågor. Det sägs också med en underton att dessa frågor därför inte är riktigt lika viktiga. Är det för att det är en majoritet kvinnor som är verksamma inom de här områdena? I sådant fall är det väl ändå hög tid att tänka om? Hållbarhet är en av vår tids absolut viktigaste frågor och jag vill påstå att jämställdhet, mångfald och inkludering är minst lika viktiga.


Hållbarhet, innovation, kundförståelse, risktagande, lönsamhet och mer.


Om vi på allvar vill bidra till en mer hållbar miljö men också öka innovationsgraden, få en bättre kundförståelse, ta mer genomtänkta risker, öka lönsamheten, ha mer engagerade medarbetare mm, är det dags att börja granska de organisationer och forum vi verkar i.


Vilka finns representerade i era beslutsfattande organ och ledningsgrupper? Vilka av era verksamhetsområden har inflytande och makt jämfört med andra och vilka finns representerade där? Vilka medarbetare har informell makt och på vilket sätt påverkar de er organisation? Och läggs hållbarhet-, jämställdhet-, mångfald-, och inkluderingsfrågor på någon eldsjäl utan verkligt mandat att kunna genomföra någon verklig förändring?


Självklart räcker det inte att säkra upp jämställd representation utifrån kön. Att våga tänka och agera brett, samt bygga kunskap om etnicitet, funktionsnedsättningar, ålder, sexuell läggning med mera, är viktiga steg för att bygga kunskap om hur just er organisation kan berikas genom en mångfald av erfarenheter, perspektiv, värderingar och synsätt. Det är så vi kan bygga en mer hållbar värld och ett mer hållbart arbetsliv.

3 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla